Actionplogsboende... & lite gnäll.

De har redan börjat.
Den kollektiva mealtdown som kommer när alla bott-in-sig och börjar irritera sig på varandra.
"De lever om överallt omkring mig"
"De är sopor i trapphuset."
"De är parkeringskris."
De är de vanliga...

MEn, ja känner hur skönt de är att - ja bryr mig inte.

Det som kan kännas som världens undergång idag (läs: ex sopor i trapphuset.) De kommer va glömt om 2månder. De kommer inte ens existera i sinnet om ska vi säga 4.
Är ändå fascinerande att folket skriver såkallade "Hitlerlappar" jag ha rätt- du ha fel lappar.
Men de gör inget åt de. Nejje.
Slänga soporna för att man stör sig ist för hoppas att dem som lagt dem där (och som inte stör sig) ska gört? ne. 
Säga till att de ska tysta ner sig (då de kanske int ens inser att de lever om)? no.
Be ngn flytta bilen (som nog int parkerat dåligt me flit)? aldrig.

Utan de är alltid vi mot dom känslan som styr. Vi gör rätt - dom gör fel.
Så att då ta tag i det själv - det är ett nederlag.

Grejen är bara de att vi ÄR dom.
Förklaring: Ena dan stör sig grupp A på grupp B. Nästa dag tvärtom.
SÅ ÄR DET ATT LEVA KOLLEKTIVT!!!!!!!!

Nu är de inte så att ja inte bryr mig för att de är ja som lagt soporna där, ne såklart inte haha.
Utan bo kollektivt innebär att folk gör så (soporna) för att dom kan .punkt. sen få man leva me det .punkt-där me.
ELLER ta bort dem om man stör sig!
Lapparna dock, helt klart ett komiskt (av mig uppskattat) inslag i vardagen. haha!

Lite whine om kollektivet dock:
Ja bor i rummet närmast trapphuset. Innebär att ja vaknar alltid, sa ja aaaaalltid när restaurangpersonalen kommer hem vid allt från 23-01 snåret. De parkerar utanför. De står ute och röker. Jag hör allt de säger - vill säga om ja brydde mig.
Bara härda ut, sen gå de in, lika me ja kan sova. Så är de att leva kolletivt. Chock?! nej. Om ja - Bosätt dig i skogen!

Ja jag är lite bitter. Men de tar så mkt energi att vara irriterad på de som irriterar sig utan att se lösningen på problemet, vilket är: SLUTA BRY ER!!! Ta ert ansvar för er del av huset, sen KAN man INTE ha de som man själv vill. För i kollektiv är ALLA är OLIKA!

Menar bara, att kan alla bara leva och sen kan vi flytta härifrån. De är liksom de som är planen!?

Och jasi, livet ni vet.
Bor i ett rum i lägenheten som är "obebott", alltså på pappret bor ingen där. Och nu ska de in en tjej där i två veckor. På direkten. Ikväll. När ja är på jobbet. Kunde de ha kläckt ur sig de ja ska vi säga två timmar tidigare kunde ja ha röjt rummet men neeeee nu ska sambosarna gå lös. haha så typiskt.
kan int bli arg då ja eg ska dela rum me Petra, dit ja flyttas nu. och rummet ska eg va tomt. men.
blir en mental anteckning på de här: packa aldrig upp, story of my life. Man vet ju aldrig vars man ska sova nästa vecka :P
haha ne bitterheten kan ha me min bakishet att göra. Säsong, fest onsdag (såklart haha :S) sorry mamma *skämms*
Actionplog. Bra :) Trivs :) Men detta är nog en sorts karantän tills livet börjar igen. Känslan av att man vet att detta inte består ha infunnit sig. 
Som sagt kollektiva livet ha både nackdelar och fördelar. De är awesome då man aldrig vet va de bli för disskutioner, samtalsämnen, möten då man bo me ja... allt från de till dom till alla sorters karaktärer! LIvet hinner inte bli tråkigt - men även - livet gå för fort och man hinner int me!
Måste ta tag i det?! ohhh djupa ord.

RSS 2.0