Om jag hade en

blogg då

Den början har följts av intressanta, roliga, omogna, galna, oviktiga, sjuka, fåniga, you name it, yttrande som oftast satt ett leende på läpparna. Ja, Då.
Skulle jag föra minnesanteckningar om när det pajsas runt i vardagen. Sånt som är lustigt för stunden men man såklart glömt bort när man väl ska berätta. (Som att Olle kom hit till Grong, Norge me bara ett par underkläder då han glömt hela sin väska i Åre HAHA!)

Jag tyckte då det var underhållande.
Detta var ovanligt då det främst är ja som lider av alzhimers light. Gah!
Som det blev klart när ja jobbade i Åre, behövde bara titta på min chef och säga, "förvirringen".
När jag för sjuttioandra gången glömt arbetsordrarna i förrådet ett trappa ner. Eller när ja tappade bort en nyckelknippa me nycklar till ca 105 stugor, lr när ja "förlade" specialnyklarna till två mega stora alpstugor. Men något rätt måste ja ju ha gjort då detta år blir tredje säsongen hon anställer mig, lovely!
Hittade de "förlagda" nycklarna i en stuga. Därav tummen upp! (Skickade denna bild te chefen.)
Men den andra nyckelknippan hoppas ja ha tinat fram och kommit i rätta händer, annars ligger ja risigt till i år.


Hittade även en katt i bilen sedan. Överlycklig Jennie :D



Vilket tar mig till.
Norrländska vs Svenska.
På norrländska: Pannlapp
På svenska: Grytlapp
Nu tänker du, vad är skillnaden? Jo, om man kommer från Göteborg vet man helt enkelt inte vad en pannlapp är.
Bakgrunden: Det står på en arbetsorder i Åre att vi ska åka ut till en stuga med en pannlapp, varpå min arbetskompis från Götet uttbrister: " Vi måste höra med receptionen vad dom riktigt menar med pannlapp".
Jag: "öhh why?"
Vi, och då menar jag norrlänningar, nog för att ja tappat de mesta av min dialekt, såååå lättpåverkad av omgivningen, kallar tydligen alla pannor i köket för, ja pannor. Även det som då tydligen är grytor, kastruller, stekpannor etc. we all do it, om du tänk på de ;) så då blir det självklart, pannlapp. Självklart!

Vill härmed hälsa till mamma, pappa, syskonen med tillhörigheter, Olle, vänner och släkt, alla som tror på mig och stöttar mig....när förvirringen sätter in!
*Å nu, nu ha ja visst en!*


 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0